Kategoriarkiv: Mat

Mitt Fotrally 2015 – del 2

Fortsätter min historia om hur jag upplevde årets Fotrally. Del ett hittar ni såklart här på bloggen. Igår efter sanslösa 87 timmar och 45 minuter så vann Fredrik Forsström och det gamla rekordet på 55 timmar blev rejält krossat. Grattis!

Som sagt hade vi inte gått särskilt länge förrän jag kände av obehag från främst högerfoten. Sandalerna satt okej, men trycket över lilltån och stortån, där jag fortfarande hade känningar från min 10-timmars promenad jag genomförde den 6:e juni, var lite oroväckande. När vi kommit fram till Rålambshovsparken och sen upp på Västerbron hade jag ganska ont rent ut sagt, men tänkte att så länge fötterna inte blir för sargade så kan jag nog uthärda smärta ganska bra och länge till.

I princip hela vägen fram till Hornstull så höll jag i princip samma position i klungan, men som sagt var det väldigt många som redan tidigt börjat med taktiken att springa/vila istället för att gå och vissa personer ignorerade fullständigt funktionärernas uppmaning att hålla sig på högersidan av vägen i sin iver att hela tiden ta sig förbi och upp till täten.

Efter Liljeholmen så märktes tydligt att tempot ökade rejält. Några mätte med Runkeeper och liknande appar att vi stundtals gick över 8 km i timmen och flera kilometrar var det ett tempo på 10 minuter istället för 12. Vi spekulerade i om det kanske berodde på att vi gått för långsamt bitvis tidigare genom city, men med tanke på att vi kom fram till första supportsträckan minst 15 minuter för tidigt så var det nog inte fallet.

Jag förvånades över hur många som hela tiden stod och pinkade intill kanten, redan vid Rålambshovsparken var det en hel del som inte kunde hålla sig längre och fenomenet var sedan konstant under den tid jag gick. Upplevelsen var ibland att väldigt få gick och att majoriteten antingen sprang, pissade eller låg på marken med benen i vädret… Själv hade jag inga behov att pinka under den tid jag gick.

Jag åt lite salta jordnötter ibland och drack vatten och emellanåt nån klunk av min egna sportdryck. Jag var från början inte inställd på att ha någon support, men min farsa hade sagt att han skulle komma till första supporten kl 03 med en kopp kaffe och en macka, vilket kändes lockande efter ett tag. 

Det var ganska lagom temperatur ute hela natten och inte alls lika kyligt som det var 2014, då det gick ner till 2-3 plusgrader bara. Eftersom det regnat vid starten och tempot varit ganska högt och svettigt en period så var jag lite fuktig i kläderna, men fötterna var torra fortfarande som tur var.

Jag gick stundtals och pratade med någon och ibland i min egen värld. Försökte ignorera smärta och obehag från fötterna och istället fokusera på omgivningen och hänga med i klungan. Det mesta kändes rätt bra. 

Redan efter några timmar hade jag sett hundratals strump-  och skobyten och några gånger funderade jag på om jag själv skulle springa fram i täten för att sätta mig och försöka justera mina sandaler så att känslan i fötterna skulle förbättras, men kände också att jag nog mer skulle bli stressad av att först springa fram, sen att det nog var svårt att få någon förbättring och sen att komma upp på benen och springa ikapp igen, så jag traskade vidare och lät bli att röra sandalerna.

Första supportsträckan dyker så småningom upp och jag ser att klockan bara är 02.40, många blir förvånade att vi är där redan. För egen del har jag ingen väska att oroa mig över att hitta och hinna trixa med, men passar på att ta tillbaka de saker som brorsan tog åt mig i sin väska. Tyvärr var min farsa inte på plats ännu med kaffe och macka, så bara att fortsätta gå. Jag noterar att klungan nu blir oerhört utdragen. Jag tittar tillbaka och ser att även flera minuter efter jag lämnat supportzonen så sitter många kvar och ser ut att ha all tid i världen. Kanske fick alla kvardröjande avräknat på sin toatid, vad vet jag. Ledet blev nog en kilometer långt och jag låg nu i främre delen av det. Efter en 10-15 minuter ser jag min farsa åker förbi oss och jag vinkar men han ser mig inte. Han fick väl dricka allt kaffe själv antar jag.

Efter att vi passerat 6 timmar var jag nöjd att ha klarat min absoluta mini-nivå jag satt upp inför starten. Hade jag brutit före 6 timmar hade jag blivit mycket besviken. Nu var det bara att försöka gå vidare och hoppas att fötterna inte skulle gå sönder alltför mycket, ont hade jag iallafall.

  
Fortsättning följer…

Mitt fotrally 2015 – del 1

När jag skriver detta har 60 timmar passerat sedan starten på Gärdet. Jag trodde nog att allt skulle vara över vid det här laget, men det är fortfarande 6 personer kvar och kämpar om vinsten! Känns helt absurt att de fortfarande är igång 48 timmar efter att jag brutit och jag nu hunnit sova gott två hela nätter…

Som ni kanske läste i mitt inlägg från dagen före start så var min insats inte särskilt välplanerad utan mer improviserad och sånt är väl aldrig optimalt om man vill prestera på topp. 

Jag letade länge hemma efter en lämplig väska för att ha som supportväska, men hittade bara en med trasigt handtag, så när det var dags att börja åka in mot Stockholm för starten så valde jag att strunta i supportväska helt och hållet och enbart köra med den ryggsäck jag tänkt ha på mig.

Faktum var att jag heller inte riktigt visste vad jag skulle ha supportväskan till, eftersom jag inte tänkt ha med mig särskilt mycket mat eller utrustning. Hade jag ägt massa olika skor kanske det varit bra, men nu hade jag bara sandalerna och foppatofflorna som skulle med. Mat hade jag inte planerat äta några större mängder av, utan där var det några påsar nötter och russinpaket som var tanken jag skulle hålla mig aktiv på. 

Jag tejpade mina fötter ganska sparsamt på några utvalda och utsatta ställen och satte på de där tåskydden jag hade inköpt på Apoteket. Satte på mig den tunnare strumpan och sen tog jag fopporna på mig att ha på tills starten när jag skulle byta till sandalerna. Sen packade jag ihop resten i ryggsäcken; powerpack till mobilen och sånt.

Med ryggsäcken på och iförd foppatofflor så gick jag sen ner till ICA och köpte tre påsar salta jordnötter, en påse salta cashewnötter och 12 små paket russinmix, samt två st bananer (som jag tänkte äta på bussen på vägen in). Därmed var jag redo att åka in mot Stockholm.

På Trosabussen in mot Liljeholmen åt jag en banan och chattade lite med brorsan Jonas som fortfarande var på jobbet. Eftersom han och hans fru Madde också skulle vara med och tävla så tänkte vi att vi skulle åka gemensamt ut till Sjöhistoriska museet på Gärdet som var startplatsen. Kanske även käka något tillsammans.

Hoppade av bussen i Liljeholmen och tog tunnelbanan in till Centealen, där jag mötte upp Jonas och Madde. Vi hittade en Subway restaurang och käkade där. Jag åt en tonfisksallad och drack en Loka. Sen ut med bussen till Sjöhistoriska för att ansluta till startfältet. Vi var där runt kl 20.05 och vid 20.20 hade vi fått ut våra nummerlappar och var registrerade.

I väntan på start så fixade jag det sista med fötterna; kollade tejpen, tåskydden (som redan börjat glida av något) och fick på mig båda paren strumpor, fotledsskydd och sandalerna. Jag drog även på mig knäskydd och för att få mina tränibgsvärkande lår att må lite bättre så fick den en omgång med Linnex på sig. Jag valde att gå i mjukisbyxor och en hoodie eftersom det var kväll och mulet ute.

Nu var det dags för start snart och min ryggsäck var mer fylld än jag hoppats på eftersom foppatofflorna åkt ner där också. Brorsan Jonas som hade supportväska fick ta över en påse jordnötter och ett sexpack russinmix i sin väska för att ge lite mer plats. Precis när starten skulle gå så började det såklart att regna och de flesta inklusive jag drog fram våra regnponchos och fick på oss dem. Vi fick placera oss i ett startled som endast fick vara tre personer i bredd för att underlätta vår kommande framfart genom Stockholms city. Jag hamnade bakom Jonas och Madde och bredvid nr #88 som blev min första samtalskompis i detta fotrally.

Starten gick och vi började traska på i regnet. Efter kanske en halvtimme så slutade det att regna och ponchon kunde åka av igen. Det var trevlig stämning och gott humör i ledet. Benen kändes okej när Linnex börjat kicka in, däremot kände jag ganska tidigt att framförallt högerfoten skulle kunna bli bekymmersam…  

Fortsättning följer…

    5 mil i sandalerna

    Glömde visst uppdatera att jag gick 5 mil på 10 timmar den 6:e juni.

    Det var egentligen tänkt att vara ett lite längre test av sandalerna, men blev alltså det längsta träningspasset inför årets fotrally.

    Fötterna klarade sig rätt bra, men fick några blåsor på framförallt högerfoten som nu inte är helt 100% läkta inför tävlingen tyvärr.

    Jag har dock bestämt mig (tror jag) att faktiskt välja sandalerna att tävla i. Dock kommer jag försöka tejpa fötterna lite mer i förebyggande syfte.

    Dämpningen är klart sämre än i de vanliga träningsskorna, men med extra gel-sula tror jag det ska fungera ändå. Fick dock känningar i knäna som jag inte fått med skor tidigare.

    Åt i huvudsak bara salta jordnötter och lite torkad frukt, samt vanligt vatten. Känns som det blir det jag väljer till tävlingen också.

       Några blåsor under och mellan tårna blev resultatet efter 10 timmarstestet.

     

    2 mil idag.

    Första träningspasset efter ”återuppståndelsen” avklarat. Tanken var att det skulle vara ett helt gäng som ville prova-på och testa att gå, men det blev inte riktigt så. Men grannen och en nykomling förutom jag blev det iallafall och i bra väder så tog vi oss runt ett varv på 2 mil.

    Tempot var något snabbare än 5,0 men rätt okej ändå. Körde med dubbla strumpor och något större skor och det kändes bra.

    Inget fokus alls på mat den här gången. Fick i mig lite salta jordnötter och som bonus en Flapjack, samt drygt en liter vätska, varav hälften var vatten och hälften min egna sportdryck.

    Foten började kännas av redan efter 3-4 km men blev sen inte sämre efter det, i övrigt kändes det helt okej. Hade möjligen något öm och hettande främre trampdyna på vänster fot, men helt under kontroll.

    Återstår att se om jag nu får någon träningsvärk i efterhand. Var väldigt skönt att slippa ha känningar från ljumskbråck som jag alltid haft vid tidigare träningstillfällen.

      
    Ovant att gå med sällskap, även om de gärna ville dra ifrån och hålla betydligt högre tempo än 5 km per timme…

    Flapjacks?

    Okej, jag har ägnat ytterligare ett gäng timmar med att fundera på vad som är bra att äta när man är ute och kör fotrallyt.
    Mitt senaste försök på Wasa knäcke sandwich tyckte jag gick rätt okej, men då jag har IBS-mage så reagerar jag en del på mängden fibrer och kolhydrater jag fick i mig med dessa.
    I min vardagliga diet försöker jag hålla mig mer åt LCHF varianterna, vilket min mage gillar bäst. Sen tycker jag dock att just LCHF är lite för extremt för min del och jag vill gärna äta frukt och grönsaker och även viss mängd pasta, ris osv. Så då hittade jag LCHQ som är en bättre variant för min del.

    Att få i sig energi är ju inte så svårt egentligen. Mest energi finns det i socker och fett och de vanligaste energidrycker osv är baserade på socker som tas upp snabbt av kroppen.
    Problemet med socker är att det gillar inte min mage alls. Och många andra rapporterar att de får problem med magen om de helt baserar sitt energiintag på sockerbaserade produkter när de kör fotrally.
    Kolhydrater överhuvudtaget är alltså något jag gärna försöker undvika för att må bra. Bröd är alltså inte särskilt bra egentligen, vilket jag märkte efter ett antal knäckesandwichar senare…
    Alltså är fett den energikälla jag nu mer försöker hitta bra alternativ att prova på. Min första tanke blir då; nötter. Men att bara gå och käka nötter blir kanske för mycket det också?

    Fick tipset att prova Flapjacks förut. Och jag hade faktiskt en sådan med mig första gången jag gick träningsrunda. Det var mest som godis för min del. Det är en havrebaserad ”bar” med mycket fett och även en hel del kolhydrater. Mycket energirikt iallafall, en liten ”kaka” ger hela 340 kalorier! Och basen i dessa är alltså fett (48%). Socker ska det inte finnas något alls, men med havre kommer såklart en del kolhydrater (46%). Protein finns det också, men inte så mycket (ca 6 %).
    Börjar kännas lite intressant faktiskt att testa. Kostar inte så mycket heller, tror det är ca 12-13 kr för en kaka och rent kalorimässigt bör den räcka ca en timme.
    Ska nog göra ett försök till nästa långträning med Flapjacks och kombinera med nötter.

    FJ-SAMP.1